Till påsken ska vi åka till släkten i Stockholm och jag tänkte stå för en del av den "söta biten" av påsken, så att säga.
Lilla sockerhjärtat är sjuk men på bättringsvägen och därmed något rastlös så jag föreslog att hon kunde börja göra lite sockerblommor och sedan kunde jag ta över, när hon tröttnade.
Hon hann göra 60 stycken (!) innan jag sa till henne att sluta, hon är ju ändå sjuk.... ja, där är en unge som ärvt sin mor och mormors bakintresse i alla fall. :)
Jag kunde ju inte vara sämre ;) utan det blev lika många för min egen del. Så nu har vi ett litet sockerbloms- lager att ta av när det behövs och det gör det ju nästan alltid när vi bakar.
